..

Varför är det så lätt att visa sig vara lycklig, men så svårt att vara det på riktigt.. Inte ens en kvinna i 30års åldera med underbara barn, en omtänksam man, bil, hus, sommarstuga, bra med pengar, rolig släkt, bra jobb, behöver inte ens vara lycklig. Jag fröstår inte varför det ska vara så svårt, att man ena dan känner sig stark och glad och andra dagen så känner man sig bara nere, men man vet ändå inte varför?

Att sakna någon eller något, som man aldrig kommer träffa på igen, det är nog det värsta jag vart med om, och det gör ont i hela kroppen att inte riktigt våga erkänna det.

//Sandra

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0